petzxy album med dynamiskt omslag

Nu finns petzxy album på youtube, utvalda demotejper från 1988-1999 i ny mix och här med dymaniskt föränderligt omslag. Tomas Ledin har faktiskt hört en av låtarna! Det var på ett seminarium på musikhögskolan i Stockholm hösten 1988 som handlade om skivbranschen där Tomas Ledin och Anders Berglund (Blåblus, kapellmästare i melodifestivalen mm) höll i det hela, de pratade om skivbolag, hur man gör låtar mm (lite som det står i boken Musikbranschen av Johan Langer som utkom samma år) och där några i publiken i slutet av semiariet fick sina demotejper uppspelade för att få feedback. Jag hade med mig låten Heavy hen som var ny då, känslan att höra sin egen låt på högt ljud i en aula var väldigt surrealistiskt. Efter låten tittade Tomas Ledin och Anders Berglund lite frågande på varandra och sade:  -...Jaa..det här var ju svårbedömt...  Jag kom inte ihåg mer vad de sade eller om de sade något mer (det overkliga i situationen gör händelsen lite luddig) men det var ett kul minne hursomhelst :-) 

länk:  petzxy album

Rör inte min tonart!

En grej som jag tycker är lite irriterande (och som gör att jag avstår att se en del livekonserter) är att vissa grupper sänker tonarten på en del låtar när de spelar live, detta troligtvis för att de orkar inte sjunga i den högre tonarten dvs. den tonart som är på skiva. Sänkningen kan också vara att det är lättare att spela en gitarr med vissa strängar än det var när de spelade in låten i studion. Det är ok om gruppen eller artisten alltid har sjungit en låt live i en viss tonart, men annars blir det mer frustrerande, ännu värre när låten endast är sänkt med en halvton, t.e.x från E till Ess, vad är vitsen? Det enda som händer är att det låter sämre, det kan ju inte vara så mycket skillnad för stämbanden. De artister som inte orkar sjunga kan ju låta publiken göra det istället. 

Heder åt grupper som t.ex. Ultravox och Human League som spelar i den tonart de alltid har gjort, det låter faktiskt bättre. De enda gångerna det är ok med sänkt tonart skulle annars vara någon lugn låt, t.ex. Björn Skifs med låten Härligt härligt men farligt farligt, live-versionen = schysst! Jag tror hur som helst att tonarten är viktig för att få samma känsla live som när man hörde låten på skiva för första gången.