Nyårslöften?

Jag tror att man ska försöka undvika nyårslöften eftersom det mest kan vara något man säger för att det ska låta bra, det kan helt enkelt vara ett sätt att köpa tid och undvika kritik eftersom man då har en målsättning och jobbar på det. Men om man ska göra något bra och nyttigt, varför vänta till nyår? Om man ända vill ha ett nyårslöfte kan man pröva att hålla det för sig själv. Eller som någon sade: Man ska hålla mer än vad man lovar.. 

Nu blev det ett glapp igen!

Nu har det gått alldeles för lång tid för att det ska kännas acceptabelt att vänta på mina blogginlägg ;-) Jag har hursomhelst under tiden tittat i boken "Sociala nätverk - en lathund" skriven av någon som jag inte kommer ihåg, och ska försöka sätta mig in i den snåriga cyberspace-djungeln... Det kan hända att det blir något på twitter också men jag lovar ingenting. Här är en kulturbild under tiden, föreställande Lill Lindfors från den kvalitativa LP:n Du är den ende:

Star Trek i kubik!

1994 nådde Star Trek-fenomenet sin högsta peak när man hamnade på omslaget till Time, här är den dramatiska inledningen till den sjunde filmen Generations där de pensionerade officerarna Kirk, Scotty och Chekov är hedersgäster på invigningen av nya Enterprise B. Såklart blir det strul (plus att nya kaptenen är en rookie) så vem får rycka in då?

Den ultimata Smile-versionen!

Den musikaliska kapplöpningen mellan Beatles och Beach Boys slutade 1967 med att Beatles gav ut Sgt. Pepper och Brian Wilson gick in i väggen/dårhuset och Smile förblev liggande. 2004 gav han trots allt ut en lyckad tolkning av Smile, och nu har alla originalspelningar med bl.a. skönsjungande brorsan Carl Wilson (som sjöng God only knows) skrapats fram 44 år senare.. ..problemet är att flera låtar saknar sång och att en del saker är ej färdigställda. Om man nu vill höra den "riktiga" Smile så kan man om man har lust (och tid) mixa ihop båda plattorna till den ultimata versionen! Det jag gillar här är den höga ambitionsnivån, det är liksom flera kilometer högre än t.ex. Dj Frog..

Vad ska man skriva om?

Herregud! Nu har det gått två hela veckor sen jag skrev nåt i denna blogg, ring polisen!  ;-)   Jag ska fundera lite, bloggen ska ju trots allt vara lite mer avancerad och utförlig än twitter. Det finns väl inga krav egentligen (bortsett från de hetsiga bloggråden) men jag vill ändå att utrymmet fylls med någon sorts substans.  Här är i alla fall Rymdens hjältar, får fungera som pausbild i väntan på annat...

Journalister vs befolkningen...

Här är en skribent på SVD som vill påpeka vikten att skriva sitt namn på kommentatorsfält, men han får istället rätt mycket mothugg i själva kommentarerna som oftast är mycket intressantare och genomtänkta än själva artikeln! Jag tycker personligen att man ska kunna få vara anonym, det är åsikten som är viktigast. Frågan är: vad har journalister för syn på övriga befolkningen?
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/trollen-spricker-i-dagsljuset_6500342.svd#disqus_thread

Ring P1!

...sen har vi såklart Ring P1 som går varje vardag mellan kl 09:20 och 10:00. Här kan alla lufta sina åsikter och det blir ofta ofrivilligt komiskt, men jag tror det är bra för demokratin.

Dock några tips till de som har tänkt ringa in, taget från tv-serien "Ebba och Didrick" när Ebba ivrigt försöker säga något till sin pappa som inte fattar vad hon vill säga, och där han ger följande råd:

1. Vad vill jag säga?
2. Är det intressant för någon annan?
3. Hur ska jag säga detta på enklast möjliga sätt?   

Ladda ned Ring P1 här!

Lördagsintervjun i P1!

Två bra program på radions P1: Det första är lördagsintervjun (kan laddas ner) där bl.a. politiker blir utfrågade oftast av Tomas Ramberg som ställer svåra frågor, de som har höga tankar om alla politiker kan bli besvikna om de lyssnar på detta! Ifall någon politiker börjar prata tomprat så nosar han upp denna BS som en knarkhund på Arlanda.. 

Ladda ned lördagsintervjun här

Finkultur mot fulkultur..

En intressant grej med Magnus Uggla är egentligen inte hans musik eller texter utan mer hur journalisterna fungerar/reagerar på olika saker (och när drevet släpps lös!) och även kontrasten och kulturkrocken mellan finkultur och fulkultur (dvs. hur andra artister reagerar..)

Varför är fokus bara riktat åt ett håll?

Är det bara Håkan Juholt och några centerpartister som har gjort fel? Är allt annat frid och fröjd i Sverige? Och varför vågade inte morgontidningarna SVD och DN skriva om lördagens Occupy-demonstrationer innan de ägde rum? Var de oroliga att det skulle komma en massa folk dit (t.ex. till Sergels Torg, Stockholm)? Innan någon sätter konspirationsanhängar-stämpeln på mig så vill jag påpeka att för ett antal veckor sen så rapporterade radions P1 om pensionspengar till politiker som inte behövde dem, men där inte SVT:s Rapport under flera dagar visade något inslag alls om detta..      :-/       hmmm

Boktips!

Har just börjat läsa biografin "Höggradigt jävla excentrisk" om regissören Bo Widerberg (den första på 40 år..) av Mårten Blomkvist, mycket underhållande! Widerberg ville få in mer realism och liv i svensk film och att personerna skulle prata som folk, ej stelt, onaturligt och hurtigt som var den rådande stilen då. Han attackerar film-Sverige 1962 innan han själv har gjort sin första film och kallar Ingmar Bergman för en "Dalahäst mot världen" som inte utvecklas längre, samtidigt beskriver en journalist Widerberg som en "torpedbåt i ankdammen"..